Det är tyst från mig. Men inte för att jag mår bra som tidigare tysta perioder. Utan för att jag mår piss, skit och skrik dåligt igen! Vad hände? Hoppat tillbaka ett par månader i sorgeprocess en och jag bara gråter. Saknar min lilla trollunge så ofattbart mycket. Att behöva leva ett helt liv med henne känslorna outhärdligt. Hur ska man klara det? Månadsdagar, Årsdagar, begravningsdatum, tänkt förlossning datum. Det finns så många dagar jag inte vill behöva uppleva. Men dom kommer. Närmre och närmre. Inte många veckor kvar tills vi skulle firat halvår hör hemma. Tänk att för exakt ett år sedan så hade vi precis plusat. Precis fått veta att du låg i magen och växte. Att du skulle komma till oss och göra oss kompletta. Tänk om vi veta vad vi vet nu