Ja jag vet, nu är det många sömnadsinlägg, men det får mig att må så oerhört bra. Det är så skönt! Visst känner jag fortfarande att jag skulle sytt åt Meya, jag hade sett fram emot det så mycket men sömnaden i sig ger mig lika mycket välbefinnande som det skulle gjort att sy åt henne. Om inte mer, det tröstar mig och skänker glädje. Kreativitet är verkligen bra för människan! Bättre än alla antidepressiva i världen!

Harembyxorna färdiga :)

efter att jag hade hämtat posten igår så kändes allt skit igen! Fallet blev så långt med tanke på att dagen hade varit så toppenbra fram tills dess.

Så satte jag mig vid maskinen igen, så skönt det var. Handarbete, att få vara kreativ, det är en bra terapi. Nu har Siri två kjolar när hon kommer hem. Tror hon kommer bli rejält nöjd.
Själv har jag nästan fått mig ett par nya haremsbyxor, fattas bara muddar. Det ska inhandlas idag.

Jag gjorde ett farligt stor sömnadsinköp igår. Tyg och knappar främst, har nu aldrig handlat för så mycket någonsin. Men nu har jag byggt upp ett lager. Så kan jag sy ohämmat så fort lusten faller på. Det kommer bli toppen. Och Frans han bara uppmuntrar, han ser nog hur lugnad jag blir av sömnaden, hur bra jag mår när jag syr.

Min fina Frans!

legat ute på altanen och läst en stund nu, det resulterade i lite solbränna.

Ska ta mig en promenad ner till graven och se hur Meya har det. Får se om stenen kommit också. Annars kommer den i början på nästa vecka.

Fina lilla Meya, det går inte en sekund utan att mamma tänker på dig! Älskar dig i oändlighet. Men själar säger aldrig farväl!

Ligger på altanen och solar, det värmer verklige på nu. Försöker fokusera på skola igen. Men på npgot underligt vis är det som att det jag läser liksom inte fastnar. Försöker hitta referenser till arbetet men även när texten är på svenska så är det svårt att förstå. Men jag ger inte upp innan det är försent! Har fortfarande den chans att klara kursen, och fet ska jag försöka. Även fast jag mycket hellre skulle gå in och fortsätta sy på kjolen jag klippte till åt Siri igår kväll.

stenen ska vara på plats senast nästa vecka.
Nu har hon fått lite krukväxter, Siri har sjungit för henne en stund och nu kom vi just hem.
Vad ont det gör att se mina fina hå igenom detta. Att se tårarna rinna stilla över min fina Frans kind, om jag kunde ta bort de onda från Siri. Kunde hon inte fått leva. Vår vackra lilla skapelse! Det finaste vi gjort! Vårt kärleksbarn, vår Meya!

Jag fixar det inte, kan inte få ut genom dörren, vill gå till Meya men grejar det inte själv. Har aldrig varit hos Meya själv. Bryta ihop det vet jag hur man gör vid det här laget men att gå till henne och bryta ihop själv, jag fixar inte det!
Känner mig som en pissmamma, ska på dansuppvisning idag i Mölndal. De äldre barnen på siris dansskola, men jag kan inte. Vill inte se alla storasyskon klappa dina små på huvudet, ge dom en klumpig kran och en puss från hjärtat. Fixar det inte! För det är så jävla orättvist! Siri då? Varför får inte hon? Och varför får inte jag? Jag vill också stå längst bak och vagga en liten som stör...
Pissliv!

Suttit på Meyas rum ett par timmar och pratat med henne.

Jag har försökt att sjunga för dig fina Meya men rösten bär inte.

Jag älskar dg något så otroligt mycket du lilla saga!

artiklarna som ska läsas ligger på bordet framför mig. De som legat i datorn för att bli utskrivna i ett par veckor eller så. Några enstaka rader är skrivna i inledningen till arbetet som skall bli 6 sidor långt...
Jag beslöt mig när allt hände att jag SKA greja det här.
Sex och samlevnadskursen klarade jag att slutföra, på något mirakulöst sätt fick jag VG. Men Amningskursen går trögt, jag skulle ju kombinera praktik och teori var tanken. Nu sitter jag utan skrikbebis och skall försöka prestera något men det är bara stopp.
Låter inte mig själv acceptera att det inte går just nu, vill inte få den törnen i mitt självförtroende. Vet att dom här poängen är så otroligt viktiga för mig, för att jag skall kunna komma in på barnmorskeprogrammet hösten 2016 som hela tiden varit mitt stora mål. Att Meya dog har ju redan förändrat mitt liv för alltid men min stora drömmar och mål, jag vill inte skjuta upp dom ännu mer. Vill inte känna att Jah misslyckas med det jag tagit på mig. Jag måste helg enkelt fixa det här, hur det ska gå till vet jag inte men att det ska gå det vet jag.
Skicka lite koncentrationsförmåga och reflektionsförmåga tack