Ja det blev en gran klädd även i detta hem. Siri tycker det är så roligt och hon har noggrant valt ut pyntet som ska hänga i granen. Dessutom valt placeringen av varje attiralj med precision!
För mig känns granfan som ännu ett hån. Nu ska här firas! En jul där två av mina barn inte får några klappar. Ingen annan än jag kom ägna dom en tanke och mest troligt är det bara jag som går och lägger mig med tårar idag för att dom inte får vara med! Det är så jävla ruttet att jag inte vet vart jag ska ta vägen! Vill inte mer! Och inte fan slutar jag blöda heller. Två veckor har gått och ännu rinner det klarrött blod och det känns som ett hån. Vill inte påminnas varje gång jag ska på toa att Wilya inte är här. Inte för att jag inte är smärtsamt medveten om det dygnets alla timmar men det där blodet är hemskt! Jag hatar det jävla blodet som hånat mig så många gånger det senaste året! Först i veckor efter meya. Sen de mens blödningar jag fick innan jag blev gravid, missfallet och nu detta. Jag kräks på det! Men mens gånger två så hoppas vi på att jag slipper det sen! Låt oktober 2016 bli vår månad. Det måste bara bli det!

Nu har Wilya fått sitt halsband. Frans var på sjukhuset idag igen utan mig för att prata med sjukhuskyrkan. Jag orkar inte sitta där igen. Det är omänskligt. Och Frans får gång på gång vara stark för oss båda. Då passade han på att se Wilya igen och ge henne sitt halsband. Hon var inte alls sig lik. Men hon är inte där längre. Nu finns hennes energi någon annanstans. Men hon har sitt halsband. Och jag har bägge mina om halsen det ska jag ha så länge jag lever!

Jag har nog aldrig vunnit något utav större värde förut. Men idag vann jag en barnvagn.

Jag är med i en facebookgrupp som varje år har en julkalender med barnvagnstema och priserna är helt galna. Jag vet inte hur många vagnar som var med i årets kalender. Jag har inte deltagit i någon mer än denna.

Inte en vagn för små bebisar utan en vagn som gör det enklare att komma ut och röra på sig. Precis vad jag behöver.
Vagnen har en maxvikt på 34 kilo så vi kan sätta Siri i den och så kan jag få peppning av Frans och Siri för den delen när jag ska ut och springa.

Grattis Filippa Bräutigam!
Med motiverigen
"Stora dottern får heja på när mamma ut i kylan gå.

Gravid kilorna skall springas bort
Med förhoppning att bli gravid igen inom kort.

Bättre peppning kan ingen få än ett barn som ivrigt hejar på.

Ut och spring längs stock och sten
Under vinterns klara stjärnsken.

Långt ut på åkern långt ifrån hus
puttar vi vagnen under stjärnornas ljus.

Puttar vi den tillräckligt långt så kanske vi kan skymta den stjärnan som har uppkallats efter lillasyster. Den skall vara synlig från jorden men än har vi aldrig kommit tillräckligt långt ifrån standsljuset för att kunna se den. Tänk att samlas hela familjen långt ut på en snöbeklädd äng och för första gången få en glimt av vår egna stjärna! Det hade varit obeskrivligt!"

så hoppas vi att ni får många härliga turer och snart även en lillebror eller syster får följa med. Skicka ett pm så löser vi resten // Admintomtarna

Jag blev så rörd att jag fällde en liten tår här i tv soffan!

Du sparka mig
En sista gång
Du var så lugn
Som om du redan gett dig av.
Du kände nog, att jag var rädd
Hur kan man någonsin va beredd

Jag fick låna en ängel
Som spred sitt ljus i mitt liv i varje spark hon gav
Men du togs bort från mig
Alldeles för tidigt
Jag fick låna en ängel för en stund.

Du gav mig allt, ett hjärta kan
Du lever kvar i mig
Sålänge livet ger mig tid
Du sa åt mig, var inte rädd
Men säg mig hur kan man någonsin bli beredd?

Jag fick låna en ängel
Som spred sitt ljus i mitt liv i varje spark hon gav
Men du togs bort från mig
Alldeles för tidigt
Jag fick låna en ängel för en stund....

En mer riktig text till Shirley clamps jag fick låna en ängel.
Tårarna rinner i strida floder idag! Lilla Wilya vad jag saknar dig!

Igår hade vi besök här hemma. Vi har träffat ett par på spädbarnsfonden ssmtalsträffar som jag håller kontakten med. Så igår kom L och hälsade på. Så skönt att träffa personer som liksom bottnar i samma sorg och smärta. Ibland känns det nästan outhärdligt att umgås med människor som inte förstår. Det blir säkert bättre snart.
Vi lagade lite lunch och satt och pratade en lång stund innan hon åkte hem och drt kändes så skönt..lagom mycket sorg och lagom mycket annat. Den där hårfina balansen är ofta svårt för andra att känna in. Att förstå när man har pratat färdigt om det onda och måste bryta av med att prata om något mindre ont.

Jag räknar ner dagarna tills läkarsamtalet nu. En vecka kvar idag och jag vill bara spola fram tiden. Få veta lite mer om hur vi skall förbereda oss nu och hur vi ska gå vidare. När jag skall boka in läkarbesök här hemma och när jag ska börja behandlingen.

Idag är det tre veckor sedan vi fick beskedet om Wilyas njurar! På de tre veckorna har vi mailat säkert ett 20 tal kliniker, fyllt i åtskilliga fertilitets formulär och slutligen valt en klinik. Vi har diskuterat antalet embryon fram och tillbaka och vi har hunnit få hopp om att få fira nästa jul med ett syskon i famnen.
Men ingenstans i allt detta har vi glömt bort Wilya. Jag sörjer henne något enormt. Vår lilla regnbåge. Min regnbågstjej, hon fick inte bli vår regnbåge. Istället blev stormen hårdare än någonsin! Helvete!
Nu får våra änglar noga välja ut vilken liten själ som skall komma till oss nästa gång. Jag tänker inte förlora fler barn! Vi ska ha levande barn nu! Våra ängöaflickor får se till det!

Vi har träffat en psykolog idag.
Träffats för sitt prata om Siri. Hur vi ska göra, bete oss, vad vi ska säga..
Han pratade om den egocentrerade fyraåringen. Om fyraåringen som lever i nuet och inte reflekterar så mycket kring det som händer omkring.
Både jag och Frans kände att det inte var siri han pratade om. Siri är inte där. Hon har passerat det för länge sen.
Först när jag pratade om att hon frågade hur vi kunde veta att det skulle bli en bebis denna gången när jag fortfarande bar wilya som han förstod vad det är för tjej vi pratar om. "Jaha, hon är en liten tänkare er siri?" Han lät imponerad. Hon är ju som vi vet ett par steg före i utvecklingen, långt före sin ålder.
"Ja då blir det ju lite svårare att bemöta sorgen"
Ja tror fan det! Hur säger man till en klok liten fyraåring att man inte vet varför bebisarna dör. Att vi hoppas att få ett svar. Och att ingen ville Att det skulle bli såhär men så blev det ändå.
Han tyckte vi skulle försöka planera dagarna efter ett schema. Lägga in tid för mat, motion, sömn men också tid för att göra ingenting, bara tänka. Vi får se hur det går. Han underströk att som Siris föräldrar är det vår uppgift att se till att siri får den uppmärksamhet som hon behöver; men det behöver inte nödvändigtvis vara vi som ger den till henne. Han verkar inte tycka jag är en dålig mamma, själv känner jag mig fullständigt dysfunktionell.
Vi ska förklara för siri att nu behöver mamma vara ledsen för att kunna bli glad igen sen. Att man behöver vara ledsen färdigt för att kunna bli glad.

Det enda jag önskar mig i julklapp är att ni fått vara med och klä granen!

Meya Astrid Eliisa 2015-03-19
Wilya Meya 2015-12-09

Dom fyra helt meningslösa adventsljusen, och det lilla ljuset framför som stått på bordet för meya sedan hon föddes. Nu får det brinna för bägge våren flickor.