Den 29e december klockan 9.00 då skall vi ha telefonsamtal med läkaren som ska sköta vår embryodonation. Är spänd men förväntansfull. Vet inte vad jag ska vänta mig eller hur det kommer gå till riktigt.
Jag vet att jag ska ta lite prover hemma innan vi åker. Äta östrogen pch ta progesteron från mensen i februari men sen vet jag i stort sätt inget mer.
Två veckor så vet vi mer helt enkelt! Och vi är båda extremt nyfikna på vad som väntar.

Har tagit mig upp ur sängen idag. Tillochmed tagit mig ut i trädgården en stund. Vi har försökt få lite ordning på vår trädgård som sett ut som om den varit övergiven i århundraden. Vi har ett par buskar som vi vill få upp hur vi nu ska lyckas med det och ett äppelträd som tydligen efter efterforskningar skall kapas först i februari. Men annars så är det inte så pjåkigt längre *harkel* det är tydligt att gen av oss vet hur man sköter en trädgård. Vi fnissar åt varnadra när vi står där helt handfallna.
"Jaha, nu då?"

Jag har ju legat några kilo plus efter Meya även om jag lyckats hålla vikten helt med Wilya. Jag har lite försiktigt börjat med viktväktarna igen och kilona verkar inte sitta stenhårt just nu.
Jag hoppas på att ha hunnit på ner i alla fall ett par kilon till innan det är dags för att hämta hem embryona från frysen där borta.
Egentligen borde jag gå ner lite drygt tio kilo men det får vänta. 2 kilo till så är jag normalviktig på BMW skalan igen! Det vore inte allt för dumt!
Vi får se vart jag landar tills det är dags.