det är som att hela min identitet blir ifrågasatt. Det som jag alltid tyckt om med mig själv är som bortspolat och min person och mitt själv är utsmetad långt utanför konturerna. Kanske låter helt ologiskt och flummigt men det är så det känns.
Min förmåga att glädjas åt andras framgång, den är försvunnen. Jag mår istället dåligt för alla nya graviditeter, alla söta bebisbilder på Facebook, elle ännu värre syskonbiler! Jag hatar det faktum att allt jag varit och tyckt om hos mig själv är borta med vinden, och jag tycker inte om mig själv längre' önskar jag också fick vara sådär "det händer inte mig" naiv och lycklig. Vill ha min Meya tillbaka!

det är som att hela min identitet blir ifrågasatt. Det som jag alltid tyckt om med mig själv är som bortspolat och min person och mitt själv är utsmetad långt utanför konturerna. Kanske låter helt ologiskt och flummigt men det är så det känns.
Min förmåga att glädjas åt andras framgång, den är försvunnen. Jag mår istället dåligt för alla nya graviditeter, alla söta bebisbilder på Facebook, elle ännu värre syskonbiler! Jag hatar det faktum att allt jag varit och tyckt om hos mig själv är borta med vinden, och jag tycker inte om mig själv längre' önskar jag också fick vara sådär "det händer inte mig" naiv och lycklig. Vill ha min Meya tillbaka!

[Bild]