Jag har varit med om det största och vackraste som kan hända en människa och jag hat varit med om det två gånger om! Jag är tvåbarnsmor till de vackraste flickorna jag någonsin skådat!

Jag borde vara den lyckligaste i världshistorien. Men det är jag inte! Jag har fått de två vackraste flickorna men bara en har jag privilegiet att få behålla, hålla om, pussa och krama på!

Min lilla Meya får jag aldrig se skratta, aldrig fick jag känna henne greppa om mitt finger eller höra henne skrika. 

Ingen hade en aning om hur sjuk hon var och hela förlossningen så mådde hon bra. Men så fort hon lämnade tryggheten inom mig så slutade hennes lilla kropp att fungera. Hon fick aldrig luft och snabbt sprang de iväg med henne!

"Jävla skit!"

Jag som skulle ha sen avnavling och få hålla henne ostört på bröstet i 90 minuter innan någon annan fick röra! Jag skulle amma, vyssa och berätta för henne hur mycket jag älskar henne! Om jag visste då ä, visste att det värsta inte skulle komma vara att hon inte fick ligga där just då, om jag visste att hon sldrig skulle få ligga där och söka sig mot bröstet... 

Livet vändes helt upp och ned på ett par minuter och efter det blir inget normalt igen. 

Meya dog den 19 mars 2015

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har bloggen flyttats till Www.nouw se/ettbarnihimlen Jag ska pilla lite med designen en annan dag men nu är den igång. Följ med mig dit :) ...

Jag är lite trött på att det är så svårt att få till en fnygg blogg på bloggplatsen och byter därför postat till en som heter nouw. Jag har fått tipset om denna portalen och i värsta fall får jag byta tillbaka igen. "Kod för att importera min bl...

Här är teckningen som siri ska skicka med lillasyster imorgon ...

Imorgon ska wilya bäddas ner. Siri har dikterat ihop ett brev åt henne. Stora salta tårar rann när jag skrev ner det hon ville säga mest till sin lillasyster. ...

Ligger och slösufar med datorn för första gången på evigheter. Gick in och kollade statistiken. Det är över 300 tappra läsare som går in på min blogg och läser om vårt elände varje dag. Många av er lämnar ett litet avtryck med en kommentar, ni är f...